KLM_45059_14_sid14_DS_12828.jpg

S/v Illustration till artikeln Enligt traditionen ska julen vara en högtid i fest och glädje gemensam glädje av Margareta Johansson i Kyrk-Nytt, nr 4 1993, sid 14. Det är vinter, mörkt och snö ute. Utanför en stuga står en tomte. Han bär en luva, långt vitt skägg, jacka, knäkorta byxor, strumpor och skor. Han har en kvast i ena handen. Han tar sig om skägget med den andra. Tomten tittar uppåt och ser fundersam ut. Till höger syns gaveln på ett annat hus. Bakom huset sträcker ett stort träd ut sig över huset där tomten står med sina kala grenar. Det är snö på taket och några istappar. Till vänster i ett mindre motiv står en tomte och klappar en hund. På motivet längst ner till vänster står en tomte med en lykta i handen och tittar på ett barn som sover. Under motivet står dikten Tomten. Midvinternattens köld är her, stjernorna gnistra och glimma. Alla sofva i enslig gård, djupt under midnattstimma. Månen vandrar sin tysa ban, snön lyser hvit på fur och gran, snön lyser hvit på taken, endast tomten är vakten. Står der så grå vid ladgårdsdörr, grå vid den hvita drifva, tittar, som många vintrar förr, upp emot månens skifva, tittar mot skogen, der gran och fur, drar kring gården sin dunkla mur, grubblar fast ej det lär båta öfver en underlig gåta.